Industrisamhället har under lång tid väckt forskarnas intresse och nyfikenhet. Under 1900-talet skrevs många tunga företagsmonografier. En gräsrotsdriven forskning kom att växa sig stark under 1970- och 1980-talens ”gräv där du står-rörelse”. Lämningarna från industrin har i växande grad studerats inom lokal industriminnesvård. Samtidigt har den industriella fabriksverksamheten och sysselsättningen förändrats radikalt i många svenska orter, med arbetslöshet och avfolkning som följd.
Något som satt industriell omvandling i ljuset i dagens mediala och politiska debatt är de stora satsningar som planeras under parollen ”grön industri”, exempelvis bilbatterifabriker och vätgasdrivna stålverk. I vissa kommuner spås nysatsningarna generera arbetstillfällen som till antalet motsvarar med än hälften av den förvärvsarbetande befolkningen. Samtidigt automatiseras en växande andel av arbetsuppgifterna och artificiell intelligens påverkar allt mer av produktionen. En sådan nydaning aktualiserar även behovet av historiska perspektiv.
Till temanumret om industri välkomnar vi bidrag med historiska studier av industriell verksamhet och dess relation till olika aspekter av samhällsutvecklingen, men likaså perspektiv på industrins kulturarv, exempelvis dagens industriminnen. Vi efterlyser bidrag som i olika perspektiv belyser industriell tillverkning och industriellt arbete samt deras relation till samhället i stort. Det kan därmed handla om arbetet och dess organisation, industriellt företagande och branschstruktur, arbetar-, genus- eller socialhistoriska perspektiv på arbetsdelning och arbetsförhållanden eller teknik- och bebyggelsehistoria.
Temat industri möjliggör transnationella eller globala perspektiv, eftersom industri via råvaruflöden och ekonomiska transaktioner alltid varit internationell i sin art. Intressant nog kan industri även ha en svåröverträffad lokal påverkan, genom exempelvis sysselsättningsmöjligheter, infrastrukturutveckling och miljöpåverkan. Begrepp som avindustrialisering, postindustri och återindustrialisering har blivit allt viktigare för vår förståelse av 1900- och 2000-talets samhällsutveckling. Det står samtidigt klart att dessa begrepp förutsätter historiska perspektiv, då de beskriver övergången från ett industriellt system till ett annat.
Industri kan definieras som en näring med uppgift att bearbeta och förädla råämnen och halvfabrikat till handelsvaror. Det kan ske vid både stora och små anläggningar.
Till Historisk tidskrifts temanummer årgång 2024 mottas förutom uppsatser gärna även texter i form av essäer, forskningsöversikter och debattinlägg.
Ett abstract på som mest 300 ord, skrivet på svenska, inlämnas senast den 27 april 2023 till gästredaktörerna Johannes Daun och Per Hallén (johannes.daun@boras.se, per.hallen@econhist.gu.se)
Historisk tidskrifts temanummer 2024: Industri. Call for papers
Historisk tidskrifts temanummer 2024: Industri. Call for papers
Urban History of the North
Historisk tidskrifts temanummer 2024: Industri. Call for papers
2023-04-27
2023-04-27
Historisk tidskrift
Leave a Reply
You must be logged in to post a comment.